Fram tills i dag hade jag inte genomfört ett ordentligt löppass sedan den 9 maj.
Fick känningar i knät. Sedan dess har jag bara vilat. Det har varit lite skönt på ett sätt. Det har varit långa dagar på jobbet och meck med flytt och annat. Det har helt enkelt inte funnits varken tid eller ork till löpningen.
Men i dag kom lusten tillbaka med råge. Sprang tre kilometer längs Kungsholmsstrand. Rundan gick längs en grusväg precis vid vattnet. Inget knäont, bara hundra procent löpglädje. Så himla skönt. Som en bonus fick jag lite skön sightseeing på vägen då jag sprang förbi vackra Karlbergs slott.
Nu ska jag fortsätta att chill-löpa i några veckor. Ta det riktigt lugnt. Men det är ju så svårt! Vill ju så mycket. Gasa på, liksom. Men måste försöka vänja knät långsamt.
