Jag tog inte många bilder under kvällen eftersom jag, dumt nog, hade glömt ladda batterierna på telefonen. Har därför typ bara de här två bilderna. Varav den ena är tagen EFTER galan (typ 04.00). Trist. Nåja. Fastnade även på en mingelbild hos Djungeltrumman. Hmm…

Några snabba om P3 Guld:

• Trist att så få kvinnor fick pris. Trodde särskilt på Veronica Maggio och Rebbecka & Fiona. Men nepp.
• Trist med många sexisiska skämt om ovan nämnda houseduo. P3 borde sätta ribban högre tycker jag.
• Kul att få höra Lalehs nya låt. Vilken röst hon har! Den fyllde upp hela lokalen.
• Kul att gå på efterfesten och träffa massor av radiofolk. Var en hårsmån från att gå fram och prata med Hanna Hellquist. Gillar henne. Men jag bangade ur i sista sekunden. Damn!
• Kul att Göteborgs egna Kapten Röd tog hem två priser. Välförtjänt! Inte ofta svensk reggae står i rampljuset.

Några snabba om årets guldbaggegala:

• Roligt att Lisa Aschans film Apflickorna fick tre priser. Ska ta och se den snarast. Men hennes klänning: oj.
• Fint tal av hederspristagaren Inga Landgré. Kom från hjärtat kändes det som.
• I övrigt: Zzzzz.  Saknar Fucking Åmål-tiden. Då hände det i alla fall något.

Det har gjort att jag har tvingats rycka upp mina rutiner gång på gång på gång på gång. Jag har hela tiden ändrat vilken väg jag tar till jobbet, hur jag gör mig i ordning på morgonen, hur jag ligger och läser i sängen, vilken väg jag tar på min vanliga löprunda, hur jag organiserar mina kläder i garderoben. För att nämna några saker.

Det har också gjort att jag gradvis slutat bry mig om hur det ser ut hemma. Jag som annars gillar att ha det ordnat och städat runtomkring mig har helt enkelt gett upp. Träningskläder ligger framme i vardagsrummet, resväskor står kvar mitt på golvet och saker har legat lite huller om buller i bokhyllor.

Men det sorgligaste av allt, när jag ser tillbaka på det, är all tid som har gått åt till att söka lägenhet. Att leta som en tok bland annonserna på blocket, skicka tusen övertrevliga mejl och sedan gå på visningar och visa upp sitt bästa jag för lägenhetsägaren. Inte ställa några kritiska frågor, bara vara glad och trevlig. Allt för att ha någonstans att bo. För att inte bli hemlös, om man så vill.

Ibland har jag drömt mig bort bland alla lägenheter på Hemnet. Tittat på trägolv, stora ytor och fina skåpsluckor. Försökt föreställa mig möjligheten att faktiskt ha ett val. Kunna bestämma var jag vill bo. Hur jag vill inreda, hur jag vill leva.

Men verkligheten tränger sig på snabbt. Att köpa har egentligen aldrig varit något alternativ. Inte i Stockholm i alla fall. För hur kan man motivera ett köp av en lägenhet i en stad där man inte vet om man vill bo? Där man inte känner vibben?

Nä, om jag någon gång köper en lägenhet eller annan form av bostad så hoppas jag innerligen att det är för att jag känner för det, för att jag har hittat drömbostaden där jag verkligen vill slå mig ner för en längre period. Inte för att jag inte har några andra alternativ.

Jag och Herr B var hos en vän en dag och käkade lite middag och tittade på Ture Sventon. Med mera. Med mig därifrån fick jag av olika anledningar dessa tre saker.

Senaste numret av teknikmagasinet M3 (där jag har skrivit en retroartikel om spelmobilen Nokia N-Gage). En styck t-shirt med trycket ”Fail whale” och ett styck tv-spel. Ibland känner man sig sådär lite extra nördig. Men jag gillar det! Back to basics, liksom.

Agerade modell i veckan eftersom jag behövde nya presentationsbilder på mig själv. Sicken tur då att fotografen och min f.d. kollega Martin Stenmark behövde en försökskanin till sina nya blixtar. Win-win, så att säga.

Martin är bra på de där rena, grafiska bilderna. Just bilderna ovan är testbilder, men jag tyckte de var lite roliga så de fick vara med här i bloggen. Ser ni vilken skillnad det blir på uppsatt och och nersläppt hår? Som två olika personer. Fascinerande.

It’s on! Hej f-skattesedel, lyxkaffe och lunchlöparturer. Jag har allså startat upp mitt företag igen.

Gör ju lite redaktionsinhopp lite här och var också, vilket är bra. Då får jag en bra balans mellan mysbyxe-jaget och coorporate-jaget. Och så får jag träffa lite folk också, och inte bara sitta och kufa i min ensamhet.

Sen är det givetvis extra motiverande med den stundande flytten. Allt jag gör nu kommer att betala sig sen tänker jag. All in or nothing, liksom.

Nu: Tänkte skriva. Kollar i stället på melodifestivalen, vilket jag tänkte undvika. Älskar Pernilla Andersson (så snygg!) och Häxan surtant i mellansekvenserna. Oväntat bra. Hörs!

Åkte till Arvidsjaur för att göra ett frilansreportage om den svenska arméns fotografer.

Satt i en bandvagn och antecknade. Kändes lite som att vara utrikeskorre i något krigshärjat land.

Februari

Satt och fnulade på artiklar och drack kaffe på mitt lilla hemmakontor mest hela dagarna.

Hade massor av tid till löpträning. Upptäckte att vinterlöpning faktiskt kan vara ganska kul!

Fick presentkort på finmiddag. Sjurätters, om jag inte missminner mig.

Det satt fint i vintermörkret.

Mars

Gick på lång fotopromenad i Västertorp. Började se de första vårtecknen.

Men i övrigt var Västertorp fortfarande ganska vintrigt.

Träden började knoppas. Det fanns hopp!

April

Uppdaterade vår-garderoben. Köpte kläder i rosa (!). Ovanligt för att vara mig.

Maj

Både Herr B och jag fyllde år, och vi bestämde oss för att skippa presenter och dra på japanskt spa.

Drack afternoon tea på Chaikana i gamla stan. Inte så mysig lokal, men teet var finfint.

Flyttade från förorten in till stan över sommaren.

Blev skadad två veckor innan jag skulle springa Göteborgsvarvet. Men åkte ändå och hälsade på kusinen och hejade i ett rekordvarmt Göteborg.

Trots min knäskada var jag ganska nöjd med att sitta och heja. Hittade värsta lyxiga åskådarplatsen!

Juni

Började känna oss hemmastadda i nya vindslyan. Inte fel med balkong högst upp i huset.

Utsikten var väl sådär kan jag tycka. Mest hus.

Det var visst någon som gifte sig också. Vi kunde inte låta bli att gå ut på stan och få oss en glimt.

Och här är vi mitt i vimlet.

Jag och Herr B tog en långweekend och drog till Köpenhamn.

Käkade årets kanske största bakverk. Den berömda cupcaken.

Firade lite midsommar också.

Finfint väder var det. Vi satt ute till sent, sent, pratade och åt god mat.

Fint sällskap hade vi också.

Bror tog studenten.

Lillebror och farmor var på plats!

Juli

Tog Herr B med mig och smet iväg på en skärgårdstur.

Till Grinda, närmare bestämt. Fint och soligt var det, men den där berömda sandstranden hittade vi aldrig.

Då var det bättre bad i gamla goa Småland. Här kvällsdopp med två fina badpojkar.

Far fyllde 50. Då blev det paintboll-krig med hela tjocka släkten.

Det var mycket otäckare och mer adrenalinfyllt än jag hade trott. Men riktigt kul!

Augusti

Jobbade min sista dag på tv4.se.

Drog iväg till New York på semester.

Oktober

Flyttade till Årsta. Bästa lyan hittils, om än lite spartansk inredd.

Åt sconesbuffé på Javasavi vid Årsta torg, innan det glasögonprydda paret flyttade söderut.

Gick på Skansen och tittade på söta djur i bur.

Följde med far på en jakttur. En dimmig höstdag, men grönt och fint var det i skogen.

November

Vintern kom till stan. Vi försökte värma oss med kryddig indisk gryta. I övrigt var november tydligen inte så fotogenique.

December

Jobbade sista dagen på Allt om Stockholm. Firade lillejul med Herr B innan jag tog tåget till Göteborg.

Väl där hängde jag med bästaste kusinerna, gick på jul på Liseberg och skrapade ihop de sista klapparna.

Och nu… nu är det snart nyår…! Allt som allt – ett riktigt bra år.

Det går till så att man skriver sitt förnamn följt av ”är” inom citationstecken – i mitt fall ”Ingrid är” Sedan googlar man, och vips så har google svaret på vem man är. Här är toppträffarna som jag fick följt av kommentarer från mig på hur bra de stämmer in:

Ingrid är stylad och klar

Kommentar: Jo. Frågar du mig nu så är jag ju det. Frågar du mig klockan åtta på morgonen är svaret nej. 1 poäng.

Ingrid är bäst i världen – på att samla julpapper.

Kommentar: Nej. Det känns som en stor överdrift. Brukar inte ens köpa vanligt julpapper. Kör på det som ser roligast ut. 0 poäng.

Ingrid är född och uppvuxen i Surahammar och har i sin ungdom både spelat fotboll och varit domare i samma sport.

Kommentar: Är inte uppvuxen i Surahammar. Vet inte ens var det ligger. Har däremot spelat fotboll och även testat på att döma en eller annan match. Så, ett halvt poäng till Google här.

Ingrid är den justaste och rakaste chef jag någonsin har haft.

Kommentar: Är inte chef, men skulle gärna bli. Och då vore ett sånt här omdöme inte alls fel. Får ge Google 0,5 poäng för det.

Ingrid är en liberal stockholmsbrud som lever för Centerpartiets Ungdomsförbund!

Kommentar: Eeehh, nej. 0 poäng.

Ingrid är seg.

Kommentar: Ja. Det stämmer nog rätt bra. I bemärkelsen att jag är envis och inte ger mig i första taget. 1 poäng.

Ingrid är som en vitamininjektion med sitt glada humör och positiva inställning.

Kommentar: Ja. Jag har en hel del energi, vilket brukar smitta av sig på människor i min närhet. Vi ger google en poäng till tycker jag.

Ingrid är en ledare som bryter ny mark och vågar utmana gamla traditioner.

Kommentar: Återigen, jobbar ju inte som chef i nuläget. Men jag har inga problem med att utmana gamla traditioner. I de lägen jag tycker att det behövs, vill säga. 05, poäng till google.

Totalt: 4,5 poäng av 8 möjliga. Nja. Okej betyg till googles spåtjänst. Men lite kul är det. Testa själv, vettja!

De kommer att ta bort mitt tema. Gamla goda Pressrow kommer om två veckor att ersättas med ett nytt tema, som ser nästan likadant ut. Fast fulare.

Fulare typsnitt, konstiga gråa plattor under alla widgets, för att nämna några saker.

Det är lätt att få konspirationsidéer när WordPress inte har någon bra förklaring till varför de tar bort ett av sina mest populära teman. Den enda idén jag kan komma på är att de vill att folk ska börja betala för deras tjänst. För att kunna ändra i CSS-mallen och få tillbaka det gamla utseendet måste man nämligen lätta på plånboken.

Det tristaste av allt är att det här händer precis efter att jag har gjort en omfattande re-design av min blogg. Kände mig riktigt nöjd, för första gången på länge. Många timmars jobb, förgäves alltså.

Det verkar i alla fall vara fler som är minst sagt missnöjda.

Hittade dessutom ett blogginlägg som handlade om att WordPress tydligen har gjort såhär förut. Tagit bort ett tema. Men då helt utan förvarning. De som hade temat fick finna sig i att logga in på sin blogg och helt plötsligt ha ett helt annat tema.

Nehepp. Dags att leta upp ett nytt bloggverktyg kanske. Såg att Tumblr hade en kopia av Pressrow-temat. We like!

Vi tog den vanliga tvärbanan till dagens planerade äventyr.

För att sen testa den nya, svarta tvärbanan som går ut till Djurgården.

Väl på Djurgården mötte vi upp Sandra och Einar för att gå på… Skansen!

En dag som den här slår Stockholm det mesta, faktiskt.

Vi tittade på söta djur i mängder. Getter, kossor, älgar, sälar, ökenråttor och…

… surikater!

Men mina personliga favoriter, lemurerna, var till min stora besvikelse inte hemma i dag.

Vi fick schysst käk och färska bullar på bageriet.

Efter att vi fått en lagom dos av sött sa vi hej då till Skansen för den här gången.

Och tog tvärbanan hem igen.

Och det var den lördagen!

Gick dit för att kolla om de kunde göra något åt mitt knä såhär i sista sekunden innan Göteborgsvarvet på lördag. Hon tittade på det, konstaterade att jag har en förminskad rörlighet i höger höft vilket har lett till en överbelastning på den sidan. Antagligen för att jag har suttit och jobbat i konstiga positioner under långa dagar.

Hon klämde på ömmande punkter (aaaaaaj!) och masserade knät. Knäckte dessutom till ryggen sådär som man har sett att de brukar göra. Fick tips på stretchövningar att göra hemma. Hon sa att det är en övergående grej, men att det kan bli svårt för det att bli bra till på lördag.

Skulle testa att springa i dag. Gick sådär. Efter dryga två kilometer kände jag knät igen. Men packar ändå ner träningskläder för att prova igen i morgon, just in case. Men nu är det 95 procent säkert – jag springer inte på lördag.

Extremt deppigt. Men. Jag får helt enkelt sätta upp nya mål. Funderar på midnattsloppet 10 km, Hässelbyloppet 10 km och kanske Lidingöloppet 30 km. Men vi får se. Just nu ligger fokus på att få ett friskt knä igen.