… finns på Folkungagatan 128. Nämligen bestämt på restaurangen Back A Yard. Efter arbetsveckan tog vi vårt pick och pack och drog dit.

Det sägs att man, precis som på Jamaica, får vänta länge på maten här. Men det slapp vi. Fick också bästa bordet precis vid balkongräcket. Jag beställde en klassisk Jerk chicken. Fick den i sällskap av ris, dumplings och något slags potatismos. Och så en Red Stripe, så klart. Mycket gott var det, om än i dyraste laget.

På väggarna har de en jamaicansk och en svensk flagga. Och en massa affischer med olika reggaeartister. Kitsch 2.0.

Mätt blev man i alla fall. Och nöjd. Tyckte dock att det var lite kallt i lokalen. Vill ju ha söderhavsvärme, inte ishavskyla! Om man nu ska vara gnällig.

Men Erik är varmblodig och glad. Njuter av den mysiga musiken. Det här blir nog ett nytt favorithak!

Stämningen i lokalen var lågmäld och intim, vilket bjöd in till förtroliga samtal. Allt var väl avvägt – smakerna, servitörernas trevligheter och den avskalade inredningen. Det märks att det här är en krog som vunnit flera priser.

Den andra efterrätten var det bästa av allt. Som ett litet konstverk. Fick ingen riktigt bra bild på den, men man kan ju ana i alla fall…

Jag trött och matt av allt det goda. Passar på att flirta med kameran (eller med killen bakom den).

Ps. Även om Leijontornet inte var ett hemligt agentställe, så har det faktiskt varit ett försvarstorn som ingick i stadsmuren på 1300-talet. Det förklarar ju det mystiska namnet.

Nu njuter jag av de sista OS-minuterna. Hoppas Kanada tar hem guldet nu så de får avsluta med en stor fest där i Vancouver. Trevlig söndag!

Här är i alla fall den tänkta menyn.

Måndag.
Grön låda. Jättegod var den! Lite ris till bara så är man hemma.

Tisdag.
Wokade grönsaker med äggnudlar. Sådär. Saknade faktiskt kyckling lite. Kanske borde ha i bönor nästa gång?

Onsdag.
Broccoli- och ädelostpaj. Paj är en stående favorit hos mig, så den här borde ju gå hem.

Torsdag.
Vegetarisk lasagne. Lasagne var min favoriträtt när jag var veg sist, så det här borde också funka.

Fredag.
Hmm… vet inte. Förslag?

… väntar på mitt kakmonster när han kommer hem från Warsawa senare i kväll. Hi hi.

Jag älskar överraskningar. Att ge och att få. Det behöver absolut inte vara något stort. Att diska upp all disk utan att säga något, att duka upp ett fint bord med tända ljus och lite vin mitt på en grå tisdag eller kanske att baka små chokladbollar apropå ingenting. Det lilla gör så mycket i längden.

Jag är absolut ingen stjärna i köket, har nästan varit lite rädd för att ge mig in på annat än att koka pasta. Vem vet vad som kan hända, liksom.

Men den senaste tiden har det hänt något. Jag har helt ändrat inställning till att stå vid spisen och röra i kastruller. Jag börjar faktiskt tycka det är lite mysigt, till och med.

Och det är lite extra kul när man hittar recept som det här, som kan få vem som helst att känna sig som värsta tevekocken. I give you – vit chokladmousse med hallon. Det går snabbt att göra, är fruktansvärt gott och ser dessutom lite lyxigt ut. Vad mer kan man begära?